livetenligtdregan

Hade en rejält tung dag och kväll igår, som totalt rensade min energi. Kom hem och pratade med Jessica som jag absolut inte skulle pratat med, för jag kände mig inte alls så glad och trevlig som jag borde vara.

Arbetsdagen var jobbig, jag hade en abstinens på både snus och dessutom en person i mina tankar som tog mycket energi. På eftermiddagen tänkte jag att jag skulle sy några gardiner till personalrummet. Vi har snackat om att vi måste få upp några gardiner till fönstren mot ett rum, så att det inte ska vara sådan insyn dit vid raster. Det bar sig inte bättre än att det sket sig med de där gardinerna, det ville inte bli bra och så var de resterande två timmarna förstörda.

Kvällen igår vände när jag pratade med min vän Sanna, som ringde och frågade mig hur jag mådde. Jag svarade att det var "åt helvete, men skitsamma hur mår du då?" Varpå jag får reda på att hon förlorat sin farmor under helgen. Där gick luften ur mig, snacka om att jag fick mig en tankeställare. Alla negativa tankar kring allt som inte betyder något försvann.. Det enda jag kände var chock och nedtyngdhet för den sorg hon nu måste bära. De flesta tankarna har sedan dess gått till henne<3

Idag har min dag varit riktigt skön i jämförelse med måndag och tisdag. Onsdagen har förlutit som så att jag, efter avslutat arbete spenderat mitt liv i tvättstugan:P Har hunnit med lite träning också, men annars har det varit mycket spring i trappor.

Nu ska jag se klart en dokumentär på fyran. Sweet dreams! :)

Min helg har varit som följande: Lördag: Följde päronen till strömsund för lite shopping och pizzaätning på La Marée. Under tiden vi käkade hade Sandra&Ida hunnit ringa. De ville att vi skulle äta tacos tillsammans, synd att jag inte visste det innan jag tuggade i mig en pizza. Sedan skulle de festa. Jag har inga pengar, ingen alkohol och bestämmer mig för att stanna hemma. Känner mig skittråkig när jag somnar på soffan. Så när min granne Daniel ringer och frågar om jag kan vara chaffis till han, Ida & company så säger jag ja. Vi åkte till V-mina efter 23. När vi kom dit, var det 50 minuter tills hotellet stängde. Mycket folk var det iaf. Sedan efter 01 begav vi oss mot Dorro och Morgans efterfest. Träffade lite goa och glada vänner:)

Söndag(idag): Klev upp klockan 12.30. Gjorde allmänt tråkiga vardagssysslor som att gå med pappersinsamlingen:P Sedan körde jag en sväng till Emmiz och Mille. Där satt vi och snackade lite skit om allt möjligt och så fick jag stryka hennes gulliga kanonkula, undrar om bebben kunde känna det?:) Jag tog tillbaks några filmer som hon&karln lånat, körde förbi päronen och slängde in "Män som hatar kvinnor" till dem. Sedan for jag hem, satt vid datorn, sprang ut och tränade för att avreagera mig från en ilska mot en person som är sjukt svår att förstå sig på.  

Min sinnesstämning för denna dag/kväll är rätt så dunkel. Känns som att jag har lagt ett lock på en kokande kastrull och att det ska rinna över. Känns lite bättre nu när jag fått springa en sträcka. Men fattar inte varför en viss person kan vara så varm och omtänksam ena dagen för att sedan knappt låtsas om att vi är i samma rum. Kände mig verkligen genomskinlig. Och helt plötsligt fattar jag att denna människa har kommit igenom min skyddsmur...

Jag hatar att jag gillar denna person, jag hatar att personen i fråga fick mig att må bra för att sedan behandla mig som luft. Hur kan man vara så dubbel utan att det har varit någon konflikt? Jag hatar att varje cell i min kropp vill skriva ett sms, men vet att jag inte ska... Jag hatar att jag hatar, för det är inte jag. Men jag skriker inombords för att jag är så jäkla dum! Hur kunde jag inte se? Det måste ju vara nåt fel när jag gillar en person som så tydligt inte ens ser eller hör mig.

Det snurrar runt i min skalle. Hoppas kvällen och helgen har varit toppen för er som läser iaf:)

Idag måste jag skriva av mig för att bli av med min frustration över en sak som jag råkade höra för ett tag sen, annars blir jag knäpp:P

Var på en nattklubb för ett tag sen och på väg därifrån hörde jag en besviken/ledsen tjej prata om hur en för henne okänd kille kommit fram och satt sig bredvid henne när hon snackade med en vän.
Han hade försökt klanka ner på henne inför hennes kompis genom att säga något i stil med att han hört att hon var så kåt av sig. Gud, va jag önskar att jag hade suttit bredvid vid just det tillfället! Vad var hans problem egentligen? Vad hade han med det att göra?


Jag tycker att både killar och tjejer, kvinnor och män, har samma rättigheter när det gäller sex och kärlek.
Vi säger när, var, hur och med vem vi delar säng med! Sålänge det inte skadar någon, sårar någon el. kränker varandra så är det helt okej! Kan någon tycka att det är "fult" att en tjej har haft ett tillfälligt sexuellt förhållande med någon, där båda är singlar och fria och där båda har gett sitt samtycke? Det tycker jag är konstigt och missvisande för det samhälle vi lever i idag!
Jag trodde nämligen att vi lever på 2000- talet. Eller är vi kvar på stenåldern fortfarande?
Min första tanke kring denna kille som uttalade sig om tjejen ovan: Var att han måste vara avundsjuk, missnöjd med sin egen situation eller otroligt trångsynt!

Att en tjej år 2010 ska behöva känna sig "kränkt" av ett uttalande som denna stackars kille uttryckte tycker jag är så fel! Jag blir rent utsagt förbannad.

Någon som inte delar samma tankar som mig får gärna tycka till! Aldrig fel att uttrycka sin åsikt, sålänge man vet vad man talar om. Jag står för min åsikt när jag säger att jag som singel har rätt att ha sex med vemsomhelst, närsomhelst, hursomhelst. Bara det är på bådas villkor! Jag skäms inte för att tycka det!

Någon som tycker att jag har fel?

Tittar på bonde söker fru. Ska skriva ut lite bokningsbekräftelser och skriver julkort och en massa annat samtidigt.. Kan inte riktigt bara sitta still. Mycket tankar nu kring känslor och drömmar och lite resfeber på det, börjar sakta komma till mig nu.

Funderar mycket på hur jag ska förhålla mig till en viss ny person, som jag börjat lära känna. Det är jobbigt när man tycker man kommit någon nära och lärt känna någon rätt så bra. Ändå vet man inte riktigt vars man har denna person. Som sagt det snurrar på lite i min skalle. Kanske bara ska ta dagen som den kommer... Inte fundera så mycket, utan bara låta allt ligga på is tills allt faller på plats. Låter det snurrigt? Ja, det är väl sådan jag är fundersam, eftertänksam, smått orolig. Fast jag kan ju faktiskt inte kontrollera hur allt ska vara och bli, även fast jag innerst inne önskar att jag kunde styra mitt öde/framtid lite bättre. Fast man kan ju inte styra hur andra ska känna.. Det måste jag lära mig acceptera! Det är inte lätt.

Kent har släppt en ny singel. Det borde vara något att glädjas åt, men just nu är jag ledsen.

Borde ha sagt hur jag eg. kände för dig, men det kändes som det var försent för det nu. Och det var ingen lögn det jag skrev i smset om hur glad jag blev för din skull. För jag blev verkligen glad, men samtidigt kändes det tomt. Hoppet rann som ut. Hade kanske trott nån stans att du kanske kände lite, iaf en gnutta av vad jag kände och fortfarande känner för dig.. Men spelar det någon roll nu?

Kanske var det därför jag inte kunde sova inatt. Kanske är det därför jag är så ledsen, för att jag är så trött. Fast mest trött på hur dum jag är. Hur jag lurat mig själv. Varför måste de förbaskade känslorna finnas?

Kanske borde jag någon gång sagt nåt, under vintern när jag kände så mycket och du var här. Kanske borde jag sagt då, hur jag känner för dig. Att jag hade ett litet hopp om att det skulle bli vi två någon gång... Men jag var så rädd, för samtidigt ville jag kunna behålla dig som vän.

Skulle jag ha sagt hur svårt det var att vara nära dig? För varje gång jag såg dej, kunde jag inte sluta stirra på dig, det pirrade i kroppen av nervositet. Du var så lätt att prata med, kunde berätta vad som helst för dig. För en person jag inte känt så länge, men det kändes inte fel. Inget kunde chocka dig. Det kändes tryggt att prata om känslor som jag bara berättar för nära vänner. Samtidigt som jag var så rädd, rädd att du skulle tycka om mej på samma sätt. För då skulle jag brinna upp.

Kände sådan värme för dig. Kände mig fånig och blyg när jag tittade på dig och när våra blickar möttes. Jag tror jag gillade dig för mycket. Och jag hade lovat mig själv att inte känna så igen.

Kanske borde varit ärlig igår och sagt att jag var så glad att du hittat henne, men att jag tappade andan och att hjärtat snördes åt på samma gång. För hade ju hoppats att det skulle finnas en chans att det blev vi.

Så jag sov inte inatt, trots att jag mest kände mig lugn och tom igår. Nu känner jag mig bara dum. Dum för att jag trodde att jag hade en chans... Gillade dig mer än som bara vän. Men kunde aldrig kläcka ur mig det. Vad hade det spelat för roll om du sagt att du inte kände samma? Kunde ju knappast bli värre än det känns just nu. När hoppet om att vi skulle vara rätt för varandra är borta....

Onsdag: Är en dag som alla andra dagar. Igår hälsade jag på min gamla skola och min praktikant som börjar på d.c. på måndag. Spännande, vi berättade för arbetstagarna, idag på morgonen. Och de verkade lagom nyfikna.
Mitt humör är lite skumt just nu må jag säga. Jag känner mig fruktansvärt lugn och harmonisk. För de flesta kanske det skulle vara skönt. Men jag uppskattar nog hellre lite kaos, än att det ska kännas tomt. Jag känner mig avtrubbad helt enkelt.

Skulle kunna sitta en hel kväll, instängd i lägenheten och se på Ally Mcbeal. Hm, skulle kunna? Det är ju det jag gör mest hela tiden, när jag inte tränar :P  Innesluten i en bubbla. I min soffa, själv med teven som enda vän. Ally som enda vän. Hjälp jag tror jag håller på att bli en knepig enstöring! Men det känns ganska skönt. I övrigt pendlar jag tankar mellan att vara enstöring resten av livet el. funderingar på vad jag ska göra med mitt liv. Och vars jag ska ta vägen. Har en sådan där period då jag känner för att bara flytta. Finns ju eg. ingenting längre som håller mig här.. Eller kanske ändå? Jag vet inte.

Ser framemot att spola fram mitt liv till helgen. Då ska jag mysa med morfar i stugan och fira hans födelsedag. Det blir bra, kanske en promenad på sjön till gapakojan, med vovven. Snälla Gud, skänk mig lite sol till helgen :)

Numb. Lost. Indifferent = Dregan