It's a thin line between love/hate

Min helg har varit som följande: Lördag: Följde päronen till strömsund för lite shopping och pizzaätning på La Marée. Under tiden vi käkade hade Sandra&Ida hunnit ringa. De ville att vi skulle äta tacos tillsammans, synd att jag inte visste det innan jag tuggade i mig en pizza. Sedan skulle de festa. Jag har inga pengar, ingen alkohol och bestämmer mig för att stanna hemma. Känner mig skittråkig när jag somnar på soffan. Så när min granne Daniel ringer och frågar om jag kan vara chaffis till han, Ida & company så säger jag ja. Vi åkte till V-mina efter 23. När vi kom dit, var det 50 minuter tills hotellet stängde. Mycket folk var det iaf. Sedan efter 01 begav vi oss mot Dorro och Morgans efterfest. Träffade lite goa och glada vänner:)

Söndag(idag): Klev upp klockan 12.30. Gjorde allmänt tråkiga vardagssysslor som att gå med pappersinsamlingen:P Sedan körde jag en sväng till Emmiz och Mille. Där satt vi och snackade lite skit om allt möjligt och så fick jag stryka hennes gulliga kanonkula, undrar om bebben kunde känna det?:) Jag tog tillbaks några filmer som hon&karln lånat, körde förbi päronen och slängde in "Män som hatar kvinnor" till dem. Sedan for jag hem, satt vid datorn, sprang ut och tränade för att avreagera mig från en ilska mot en person som är sjukt svår att förstå sig på.  

Min sinnesstämning för denna dag/kväll är rätt så dunkel. Känns som att jag har lagt ett lock på en kokande kastrull och att det ska rinna över. Känns lite bättre nu när jag fått springa en sträcka. Men fattar inte varför en viss person kan vara så varm och omtänksam ena dagen för att sedan knappt låtsas om att vi är i samma rum. Kände mig verkligen genomskinlig. Och helt plötsligt fattar jag att denna människa har kommit igenom min skyddsmur...

Jag hatar att jag gillar denna person, jag hatar att personen i fråga fick mig att må bra för att sedan behandla mig som luft. Hur kan man vara så dubbel utan att det har varit någon konflikt? Jag hatar att varje cell i min kropp vill skriva ett sms, men vet att jag inte ska... Jag hatar att jag hatar, för det är inte jag. Men jag skriker inombords för att jag är så jäkla dum! Hur kunde jag inte se? Det måste ju vara nåt fel när jag gillar en person som så tydligt inte ens ser eller hör mig.

Det snurrar runt i min skalle. Hoppas kvällen och helgen har varit toppen för er som läser iaf:)


Kommentarer
Postat av: Nina

Hejsan! Tänkte bara skriva att jag känner igen mig i det du skriver angående att du gillar någon som behandlar dig som luft ibland. Känner knuten i magen som jag hade då! Hur dåligt man mådde och att man ville skicka ett sms även fast man inte borde. I 3 år hade jag ett helvete. Nu slutade ju allt lyckligt och vi blev ilag. Vet inte om de är en kille du skriver om eller om de handlar om en vän. Men hur som, jag hoppas de löser sig och att du får må bra! De är så viktigt att du tänker på dig själv! Är de värt att må dåligt över någon annans kassa beteende? Svårt att styra över sina känslor. Har ju som sagt stått ut med mycket skit. Önskar dig all lycka!

2010-01-19 @ 08:47:46
URL: http://ninuz.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0